Tråkiga och roliga nyheter

Ja, i torsdags gick jag och Liam till familjecentrum där vi skulle vara med på babysång. Precis när vi gör oss redo för att sätta oss ner i ringen så börjar min mobil ringa. Det är sambon. Han berättar att han inte får vara kvar på jobbet, att han blivit varslad. Då detta är vår enda riktiga inkomst, så att säga, så blev jag väldigt ledsen men försökte hålla mig lugn för Liams skull.

Vi beger oss hemåt igen för att prata genom allt och komma överens om hur vi nu ska göra. Efter mycket om och men beslutade vi oss för att säga upp lägenheten, bredband, telefoni med mera för att bli av med de skulderna så snabbt som möjligt, men även att flytta till Orsa (ingen av oss har släkt eller vänner i Jämtland).

Så, helgen före min födelsedag (15 december) eller helgen efter flyttar vi till Orsa där vi kommer att bo hos Mickes bror med familj i deras hus. De är så snälla så de låter oss bo på övervåningen och de tar våningen därnere.


Nog om det, nu till något annat. I torsdags blev även vår lilla Liam hela tre månader gammal, stora killen. Känns som han funnits här ute hos oss mer än tre månader nu. Det märks absolut att han bara blir större och större och mer medveten. Nu får vi flera leenden dagligen och har långa samtal med honom. Han älskar att berätta historier för oss, väldigt många sådana var dag, och långa är dem! Kläderna växer han ur lika fort som han vuxit i dem, så det är absolut något vi önskat i julklapp till honom. Han är "bara" tre månader gammal men är redan 65cm lång och har 68-74 i storlek. (Finns en liten önskelista här på saker vi önskar till honom.)

Nej, nu ska jag koppla av i min pyjamas, njuta av mitt citron-te och ta hand om min förkylning medan jag läser bloggar.